I höst på Tribunalen

Sverigepremiär 5 oktober

Ett hav av Kaspar Hausrar av Felicia Zeller

Med: Inga Edwards, Maja Embrink och Sara Turpin

Regi: Johanna Holmström

Scenografi: Sören Brunes

Musik: Mira Eklund

Kostym: Caroline Bonaldi

Föreställningen ringar också in hur det moderna samhällets digitala tillgänglighet skapar nya utmaningar för socialtjänsten. Handläggarna konfronteras med en vardag där de traditionella gränserna helt har suddats ut av dygnet-runt-öppna e-handelsplattformar, decentraliserade kryptobörser och internationella goksites som ständigt pockar på uppmärksamhet i mobiltelefonen. Genom Zellers intensiva och fragmentariska språk skildras hur denna nya gränslösa verklighet pressar ett redan överbelastat välfärdssystem till bristningsgränsen, en bottenlös frustration som ekar starkt i pjäsens febriga utbrott:

…

Jag måste göra en sak, du måste göra en sak, vi alla måste. Det här är ju ingen stormarknad där dom, när jag nu kanske nån gång trettio sekunder över åtta vill köpa nåt att äta, genast säger FÖR SENT nu får ni gå hem KASSAN HAR STÄNGT och ändå sitter kassörskan i kassan, men har slutat ta betalt.

Den här situationen kan jag bara stå ut med, för att mitt jobb JAG ÄLSKAR MITT JOBB även om jag gång på gång kommer hem utan matkassar! Jag går dit där ingen annan JA, ERA BORGARBRACKOR era sitta-och-slappa-i-soffan-efter-arbetsdagens-slut-typer! Om du med ditt ni-kan-säga-vad-ni-vill-men-jag-jobbar-inte-efter-åtta-nöjda-feta-arbetsdagsslutansikte, om du bara visste, borgarbracka, om du bara visste med ditt IDAG KOM NI FÖR SENT, att jag, innan jag stressade till din jävla butik, tog ett barn från det totala helvetet ETT BARN, SOM BLIR HELT TOKIG AV ÅNGEST OCH SMÄRTA SÅ FORT MAN TAR I DET men det säger jag naturligtvis inte!

Det är mitt helt egna passionsspel det!

Mitt helt egna passionsspel!

Och det, det firar jag helt ensam!