DR GALENOS MIRAKELMEDICIN
(Bílá nemoc – ”Vita sjukan”)
av Karel Čapek

EN PJÄS FRÅN 1937
OM EN PANDEMI FRÅN KINA
OCH OM MÄNNISKOR
SOM HELST AV ALLT VILL HA
ETT REJÄLT KRIG

Teater Tribunalen inbjuder till en festlig kväll med världsomfattande pandemi och sprudlande krigsentusiasm. Vad ska en värld skakad av smittsamma virus, överfulla sjukhus, isolering och lock-downs sysselsätta sig med om inte ett moralhöjande krig?
Eller kanske samma samhällshotande pandemi skulle kunna användas som ett vapen för freden? Dr Galenos har en idé om hur världen kan räddas, men hur många människoliv får det kosta?

”Tribunalen överlämnar en rätt otäckt igenkännbar spegelbild av vår samtid, lätt förvrängd genom det teatrala prismat.”
– Lars Ring, SvD

”Föreställningen är en kollektiv bedrift. Till och med de krafsiga pappdockorna hjälper till att dra lasset. Vi pessimister i publiken får alltså en rejäl dos motmedicin i form av kreativ teaterglädje. Hoppet är det sista som lämnar scenen.”
– Amelie Björck, Aftonbladet

Karel Čapeks fredsapell Bílá nemoc (”Vita sjukan”) tystade krigslarmet lika litet när den skrevs 1937 som den lär göra även detta krigshetsens, demoniseringens och upprustningens 2022. Men skam den som ger sig, så vi spelar denna pjäs – i nyöversättning av Karin Eriksson – med hopp om omedelbar och villkorslös fred och nedrustning i alla länder jorden över.

OBS, SPELAS ENDAST ETT FÅTAL GÅNGER! SE SPELDATUM HÄR

Karel Čapek, född 1890 i Österrike-Ungern, död 1938 i Prag i Tjeckoslovakien, var en tjeckisk författare, som bland annat skrev science fiction.
I pjäsen R.U.R. beskriver han hur människolika maskiner börjar användas till tungt arbete och till slut gör uppror mot människorna. Han var först med att använda ordet robot om sådana maskiner: ”robota” betyder ”trälarbete” eller ”hårt slit” på tjeckiska.
Bílá nemoc (”Vita sjukan”) skrevs 1937 och filmatiserades strax därefter. Det var den sista tjeckiska filmen som gjordes innan nazisternas ockupation av Tjeckoslovakien.

Sön 27 nov: Publikt samtal efter föreställningen
Kriget och litteraturen – om Čapek,
1930-talet och vår samtid.

Samtalet sker i samarbete med Södertörns högskola
och Stockholms Universitet

I Karel Čapeks Dr Galenos mirakelmedicin är kriget inte vid någon avlägsen front, och de framstående vetenskapsmännen finner inga sätt att skydda sig mot pandemin ”den vita sjukan”.
Brutalt ställer pandemin och kriget dem öga mot öga med döden, som likt en spegel reflekterar hur de försöker leva och ta sig fram i ett samhälle som i hela sin uppbyggnad är inställt på krig.
Det finns bara radikala metoder kvar: doktor Galenos mirakelmedicin – och utopismen. Čapek skriver på så sätt in sig i trettiotalets litterära motståndsrörelser, som inte såg någon annan utväg än att bryta med det samhälle vars yttersta syfte tycktes vara krig.
Hur är det idag? Vad har vi att lära av Čapek och av de progressiva litterära fredsrörelserna när vi just har gått från en pandemi till ett krig – ett krig vi åtminstone här, åtminstone än så länge har bedrägliga skydd emot?
Det är utgångspunkten för ett samtal mellan Tora Hedin, Čapek-kännare och docent med inriktning på tjeckiska , Tora Lane, docent i litteraturvetenskap med ryska som specialisering, och Maria Mårsell, doktorand i litteraturvetenskap med en avhandling om det tidiga 1900-talet, fredsrörelsen och litteraturen.

I SAMARBETE MED:

MED STÖD AV: