Publikförolämpning

Ni är välkomna. Denna pjäs är ett företal. Ni kommer inte att få höra något här som ni inte redan har hört. Ni kommer inte att få se något här som ni inte redan har sett. Ni kommer inte att få se något skådespel. Ni kommer inte att få se något spel. Här kommer inte att spelas.

Ni är ämnet. Ni står i centrum för intresset. Här handlas inte, här blir ni behandlade.  Men ni gör ingen helaftonspjäs. Ni är inget trevligt infall. Ni tröttar ut. Ni är inget tacksamt ämne. Ni är ett dramaturgiskt misstag. Ni är inte verklighetstrogna. Ni är inte teatereffektiva.

Den här scenen är ingen värld, precis som världen inte är någon scen. Vårt tal är vår handling. Genom att vi talar, blir vi teatrala. Vi är teatrala eftersom vi talar på en teater. Genom att vi talar till er kan ni bli medvetna om er själva. Ni blir medvetna om att ni sitter. Ni blir medvetna om att ni sitter på en teater.

Denna pjäs är ett företal. Det är inte företalet till en annan pjäs, utan företalet till det som ni har gjort, som ni gör och som ni kommer att göra. Ni är ämnet. Ni kommer snart att röra er. Ni kommer så småningom att hitta tillbaka till verkligheten. Ni kommer att få leva ert eget liv igen.

Men först kommer ni att bli förolämpade.