Till minne av Sören Brunes

DSC07536Griftetal över Sören Brunes

I rörelse, för rörelse, hävstänger och hjul, vajrar, ja, tyngd-lagen själv och telfrar jämrar sig, fogar sig /gör sitt arbete ljudlöst
Cirkeln beskriver inte cirkeln, är inte bara cirkel, är inte ens cirkel, är en figur med möjligheter att bli vad som behövs, vad som fordras av den, vad den kan lockas och övertalas till att bli
Och Estetik är funktion och funktionen är befrielse
är igångsatt rörelse
är kunskapen om och fröjden över hur något rör sig kring sin egen axel
kring min axel, svarar på hur axlar och kroppar och mäng-der rör sig och varför och vad vi ska ha den till, all denna rörelse som är samma sak som all denna skönhet och allt detta hoppfulla löftesrika
och hur ljuset som rörelse kastar skuggor över rörelsen och skuggor lyser upp rörelsen och rörelsen
får mörkret att lysa, skina
och att mörkret i våra sinnen och allvaret i vår lek är rörel-sen och är i rörelse
och nu när den eviga vilan är din och
och
och
stillheten är din
och det är över nu
och det roliga är över för denna gång

Men när du drog himlen nära oss gick det att ta på den
och vi var i den och vi rörde oss i den och då vräkte du ha-vet över oss och vi såg oss simmandes

Och jag slutade förvänta mig något mindre än att alla ele-menten stod till vårt förfogande, att vi kunde sväva,
och att jordbävningar kunde anbefallas, stjärnsystem födas
Och att detta inte behövde vara så värst kostsamt!
Där och där fanns förråd.
Där och där fanns händer.
Där och där låg kunskaper gömda i källare och i skjul

Men det var bara för dig allt detta var enkelt och självklart
Nu har det möjliga blivit något annat igen
Det möjliga är nu något helt annat. Det går inte att känna igen

En brusten kroppspulsåder
och drömmen som var och blev materia kan inte längre drömmas
och medvetandets förändrande kraft mattas av

En frätande förgänglighetens rostfläck i den så sinnrika konstruktionen gjorde sig synlig i vackraste maj medans dina stockrosor visade sina första blad

Av till och med meningslösa ord och meningslösa hand-lingar, av tankar tänkta även av trögtänkta gjorde du revo-lution och den var närvarande i allt du gjorde och den var häpnadsväckande och subversiv och gäckande med glitt-rande ögon och varm andedräkt

så hackar nu rörelsen och den rister och jag är så rädd för att den ska
den ska bli
ful
oskön
tvingad framåt av såna som jag
av fattiga som jag
att den då går åt fel håll
för den måste ju ändå framåt
men får inte ledas av de bistra
av de dumma
av de kvadratiska som bara ser kvadrater i kvadrater
som räknar enligt de lagar vi stramar upp oss inför
som inte kan uppfinna egna, bättre räknesätt

Kamrat
Kamrat
Du levde inte rövare men du stal
Och omfördelade det du stulit i enlighet med praktikens praktiska praxis som du uppfattade den liksom ad hoc

Och du gav plats vid din sida åt sådana som ingen annan såg
Du försåg dem med verktyg och ritningar
Och genom ditt solidariska seende reste de sig och skakade av sig skit och lort

Högfärd fick dig att mulna
Du skrämde de maktfullkomliga
Hånade dem
För dig var ingen för liten men många för stora

Döden har ryckt dig ifrån den enda värld i vilken vi lever och verkar och tvingat oss att villrådiga och tafatta ta av-sked

Så: Farväl nu, snille
Farväl, du revolutionär

Vi ska sätta oss i rörelse igen

Vi ska åter resa anspråk på allt

Vi ska förändra det som måste förändras

Med hand, hjärta och hjärna
För de många
För rörelse
För framtid
För skapande i glädje
I kamp
Utan åthävor

Hej då

Av Richard Turpin